Handlingsplattform 2005 - 2008
»»
Handlingsplattform för SIOS
(pdf)
»
Innehåller:
•
Inledning
• Övergripande mål
• Programmål
• Språk, kultur och identitet
• Utveckling av demokratin
• Jämlikhet och mångfald
INLEDNING
SIOS - Samarbetsorgan för etniska organisationer i
Sverige - organiserar 15 riksförbund av erkända och icke
erkända etniska minoriteter som är etablerade i Sverige
sedan flera decennier.
SIOS Handlingsplattform skall utveckla och uppmuntra
gemensamma verksamheter och aktiviteter. Detta bör ske
genom aktivt deltagande som vilar på en organisatorisk
struktur. Den skall inramas av grundläggande principer
samt strategiska mål som strävar efter förverkligandet av
ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle i Sverige
och Europa.
SIOS strategiska mål och programmål definieras i samklang
med en global samhällssyn och ett helhetsperspektiv när
det gäller samhällets förhållningssätt gentemot individer
och grupper som tillhör erkända och icke erkända
minoriteter.
SIOS förfäktar ett perspektivskifte och andra
målsättningar inom den nu gällande integrationspolitiken.
SIOS strategiska mål och programmål innefattar tre
utvecklingsområden: Språk, kultur och identitet,
Utveckling av demokrati samt Jämlikhet och mångfald.
SIOS organisatoriska struktur består av ett verkställande
utskott (VU) som utses av styrelsen. Styrelsen uppdrar åt
VU att implementera nödvändiga åtgärder och att realisera
de uppsatta målen för utvecklingsområdena i strikt
observans av de beslut som tas i representantskapsmötet
beträffande handlingsplattformen.
ÖVERGRIPANDE
MÅL
Målen för Sveriges integrationspolitik för 2000 lyder som
följer
”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund; en
samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt
en samhällsgemenskap som kännetecknas av ömsesidig
respekt för olikheter inom de gränser som följer av
samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som
alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och
medansvariga för.”
Målen som hittills prioriterats har uteslutande varit
kortsiktiga och verkat i femårsintervall. Målen har
inriktats mot nyanlända invandrare där man medvetet valt
att definiera integration som uttryck för ambitionen att
nå ”jämlikhetsmålet”. Den strukturella
integrationen prioriteras d v s individers lika
rättigheter och möjligheter inom tre bestämda sfärer: den
sociala, den ekonomiska och den civila.
Inom detta perspektiv registreras och utvärderas alla
insatser som inryms i den strukturella integrationen t ex
situationen på arbetsmarknaden, politiskt deltagande och
det allmänna hälsotillståndet. Graden av lyckad
respektive misslyckad integration mäts och kvaliteten på
genomförda insatser bedöms därefter.
Problemet uppstår när man rör sig mot ett annat
perspektiv på integration som ger individer och grupper
rättigheter och möjligheter att vara olika. Viket skulle
kräva andra integrationspolitiska mål inom språk, kultur
och utbildningssfärerna. Med andra ord, en mer långsiktig
politik för erkända och icke erkända nationella
minoriteter som bejakar äkta språklig och kulturell
pluralism inom ramen för ett flerspråkigt och
mångkulturellt Sverige.
Integration är ett normativt begrepp där
majoritetssamhällets tolkningsföreträdare sätter upp
ramarna för nationell tillhörighet och berättigande till
samhällets resurser.
Majoritetssamhället har satt upp målen för
integrationspolitiken och fritt tolkat dessa mål. Därför
förfäktar SIOS ett perspektivskifte där begreppet
integration tolkas som likvärdig status mellan majoritet
och minoritet. En likvärdig status innebär att
minoriteter behandlas som subjekt i processer som berör
deras delaktighet i samhällsbyggandet.
SIOS målsättningar i ett perspektivskifte vilar per
definition på lika rättigheter och möjlighet att sätta
upp mål som är språk-, kultur- och identitetsbevarande.
SIOS har en vision om ett framtida mångkulturellt Sverige
som kan uppnås som resultat av en integrationsprocess som
sker i samverkan mellan majoritetsbefolkning och
minoritetsgrupper. För att denna vision ska realiseras
krävs en klar definierad minoritetspolitik och en
valfrihet som ska förstärkas så att samhället respekterar
de val som etniska minoriteter och enskilda individer
gör. Vidare förutsätts majoritetssamhällets acceptans för
realisering av ett mångkulturellt och mångspråkigt
Sverige av en äkta språklig och kulturell pluralism samt
förkastande av en integrationspolitik som i praktiken
verkar assimilerande.
För att förverkliga visionen om ett mångkulturellt
Sverige krävs:
• En minoritetspolitik som erkänner de etniska
minoriteternas rättigheter.
• En språkbevarande språkpolitik.
• En utbildningspolitik som lagstadgar rättigheter
för minoriteter i barnomsorg och andra skolformer.
• En kulturpolitik som stödjer minoriteternas kultur
och identitetsbevarande arbete.
• En annan attityd och vilja att implementera och ge
lagstadgade rättigheter ett praktiskt innehåll.
SIOS vision av ett mångkulturellt Sverige vilar också per
definition på att integrationspolitiken blir en äkta
mångfaldspolitik inom alla samhällssektorer.
För att realisera visionen om en äkta mångfaldspolitik
krävs nya mål inom den nu gällande generella politiken:
• Den språkliga och kulturella mångfalden skall
återspeglas i alla samhällssektorer.
• Integrationspolitiken i relation till de etniska
minoriteterna skall bli en mångfaldspolitik.
• De olika begreppen och benämningarna skall
definieras utifrån SIOS syn på det mångkulturella
samhället.
• Kampen mot alla former av strukturell och
institutionell diskriminering skall prioriteras.
PROGRAMMÅL
SIOS målsättningar inom integrations- och
mångfaldspolitiken samt minoritetspolitiken innefattar
tre utvecklingsområden, Språk, kultur och identitet,
Utveckling av demokratin och Jämlikhet och mångfald.
Språk,
kultur och identitet
Valfriheten är den viktigaste utgångspunkten i samhällets
relation till de etniska gruppernas självidentifikation.
Självidentifikation är, på individnivå, en fråga om
identitet. Identiteten bygger på modersmålet som nyckeln
till det kulturella arvet. I ett mångspråkigt och
mångkulturellt land måste det finnas frihet och möjlighet
för varje etnisk minoritet att kunna utöva sitt språk och
sin kultur.
Detta innebär att samhället tillerkänner varje individs
modersmål samma status som majoritetsbefolkningens språk.
Utbildningssystemet har präglats av en inriktning mot
språkbyte i stället för att främja minoritetsbarnens
utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel
kulturell identitet. Det finns en pseudopluralism som har
verkat assimilerande.
SIOS verkar för ett utbildningssystem från förskola till
universitet som främjar flerspråkighet och
mångkulturalism. Utbildningssystemet ska tillvarata
barns, ungdomarnas och vuxnas kunskaper och erfarenheter,
i strävan att skapa förståelse och solidaritet mellan
olika folk och kulturer. Ett interkulturellt synsätt som
möjliggör att det mångkulturella Sverige speglas skall
tillämpas i undervisningen. I detta ingår både det
globala perspektivet som uttryck för den
globaliseringsprocess som pågår och närperspektivet, d v
s relationen mellan den svenska majoriteten och de
etniska minoriteterna. Detta förutsätter ett
perspektivskifte och nya målsättningar inom
språkpolitiken och utbildningspolitiken samt inom
kulturpolitiken.
SIOS
skall verka för:
• En språkpolitik och en utbildningspolitik som
tillgodoser etniska minoriteters språkliga och
utbildningsmässiga rättigheter. Detta gäller dels i 1-19
års perspektiv från individens första språk inom
barnomsorg, förskola, grundskola och gymnasieskola. Dels
i perspektiv av det livslånga lärandet
t ex. i vuxenutbildning, och i andra livssituationer där
individens första språk behövs.
• Utbildning i minoritetsspråk skall ges vid
universitet och högskolor.
• Forskning inom minoritetsspråk ges utrymme inom
universitet och högskolor.
• En mångfaldspolitik som tillgodoser etniska
minoriteters behov av att få information på sitt eget
språk.
• En mångfaldspolitik inom kulturpolitiken som
tillgodoser de etniska minoriteternas möjligheter att
odla och utveckla den egna kulturen samt nya former av
kultur som uppkommer i ett mångkulturell miljö.
• En kulturpolitik som även tillgodoser
minoriteternas behov i barn- och ungdomskulturen.
Utveckling
av demokrati
Förutsättning för ett demokratiskt samhälle som
respekterar mångfalden är att alla individer och grupper
ges utrymme för delaktighet och inflytande och därigenom
möjlighet att påverka beslutsprocesserna. Det finns två
viktiga aspekter som påverkar beslutsprocesserna. Den ena
är att de formella rättigheterna finns såsom rösträtt,
medborgarskap, tillgång till informationsflöde m.m. Den
andra är att det inte föreligger strukturella eller
institutionella hinder som diskriminering, rasism
och/eller ojämställda förhållanden mellan könen som
medvetet motverkar individers eller gruppers legitima
intressen.
Samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoriteter är
av väldigt stort betydelse. För att utveckla demokratin
är det nödvändigt med en samsyn på samhällets
grundvärderingar och ur minoritetsaspekten, det
mångkulturella samhällets utveckling.
De etniska organisationerna har inte fullt lyckats
övertyga beslutsfattare, trots fungerande samverkan och
genomförda samråd, om organisationernas betydelse. Både
utifrån samhällets och medlemmarnas nytta.
SIOS förutsätter att det i en ny mångfaldspolitik krävs
ett perspektivskifte i synen på minoriteternas roll i
beslutsprocesser som berör utvecklingen av ett
demokratiskt och mångkulturellt Sverige. Följande
målsättningar prioriteras:
• Etniska organisationer erkänns som fullvärdiga
medlemmar i folkrörelse Sverige och ska även tillerkännas
samma rättigheter
• De politiska, fackliga och offentliga
organisationerna utarbetar program som främjar
delaktighet, möjliggör inflytande och säkerställer
mångfald.
• Jämställdhet mellan män och kvinnor och särskilt
när det gäller genusperspektivet inom de etniska
minoriteterna.
Jämlikhet
och mångfald
Lika rättigheter och lika möjligheter utgör en viktig
utgångspunkt för att uppnå rättvisa och jämlikhet. Dagens
samhälle präglas alltjämt av ojämlika förhållanden t ex
när det gäller arbetslivet, boende, hälsa, m.m. Dessa
förhållanden kan delvis förklaras av individens
förutsättningar men i all väsentlig grad finns det
strukturella hinder för att uppnå rättvisa och jämlikhet.
Dessa yttrar sig i diskriminering på arbetsmarknaden,
segregation i boendet och ojämlika sociala villkor t. ex
i fråga om hälsa, äldreomsorg, funktionshinder m.m.
SIOS anser att ett perspektivskifte inom
mångfaldspolitiken erfordras om den etniska och språkliga
mångfalden skall ges möjlighet till inflytande över sin
egen vardag och få stöd för sina rättmätiga krav.
Följande målsättningar prioriteras:
• Mångfaldsplaner upprättas inom alla
samhällsområden.
• De funktionshindrade inom de etniska minoriteterna
har lika möjligheter och får samhällets stöd i samma
utsträckning som övriga funktionshindrade.
• Äldreomsorg och de äldres rätt till god
livskvalitet och hälsa.
• Särskilda insatser för att minska
boendesegregation och som främjar mångfalden i boendet.
• Diskriminering i arbetslivet av människor med
annan etnisk bakgrund motverkas genom lagstiftning och
aktiva åtgärder.
• Flerspråkighet och kulturkompetens tillvaratas i
arbetslivet och insatser på kompetensutveckling skall ske
samt även förebyggande åtgärder skall genomföras
kontinuerligt.
SIOS
MEDLEMSFÖRBUND
Assyriska riksförbundet i Sverige
Chilenska riksförbundet
Eritreanska riksförbundet
Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige
Grekiska riksförbundet
Iranska riksförbundet i Sverige
Italienska riksförbundet
Kurdiska riksförbundet
Polska riksförbundet i Sverige
Portugisiska riksförbundet
Serbernas riksförbund i Sverige
Spanska riksförbundet
Riksförbundet Roma International
Syrianska riksförbundet
Turkiska riksförbundet