sios_log_hp2

Handlingsplattform 2005 - 2008
 


net2 
»» Handlingsplattform för SIOS (pdf)

» Innehåller:
• Inledning
• Övergripande mål
• Programmål
• Språk, kultur och identitet
• Utveckling av demokratin
• Jämlikhet och mångfald


INLEDNING

SIOS - Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige - organiserar 15 riksförbund av erkända och icke erkända etniska minoriteter som är etablerade i Sverige sedan flera decennier.

SIOS Handlingsplattform skall utveckla och uppmuntra gemensamma verksamheter och aktiviteter. Detta bör ske genom aktivt deltagande som vilar på en organisatorisk struktur. Den skall inramas av grundläggande principer samt strategiska mål som strävar efter förverkligandet av ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle i Sverige och Europa.

SIOS strategiska mål och programmål definieras i samklang med en global samhällssyn och ett helhetsperspektiv när det gäller samhällets förhållningssätt gentemot individer och grupper som tillhör erkända och icke erkända minoriteter.

SIOS förfäktar ett perspektivskifte och andra målsättningar inom den nu gällande integrationspolitiken. SIOS strategiska mål och programmål innefattar tre utvecklingsområden: Språk, kultur och identitet, Utveckling av demokrati samt Jämlikhet och mångfald.

SIOS organisatoriska struktur består av ett verkställande utskott (VU) som utses av styrelsen. Styrelsen uppdrar åt VU att implementera nödvändiga åtgärder och att realisera de uppsatta målen för utvecklingsområdena i strikt observans av de beslut som tas i representantskapsmötet beträffande handlingsplattformen.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Målen för Sveriges integrationspolitik för 2000 lyder som följer
”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund; en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en samhällsgemenskap som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för.”

Målen som hittills prioriterats har uteslutande varit kortsiktiga och verkat i femårsintervall. Målen har inriktats mot nyanlända invandrare där man medvetet valt att definiera integration som uttryck för ambitionen att nå ”jämlikhetsmålet”. Den strukturella integrationen prioriteras d v s individers lika rättigheter och möjligheter inom tre bestämda sfärer: den sociala, den ekonomiska och den civila.

Inom detta perspektiv registreras och utvärderas alla insatser som inryms i den strukturella integrationen t ex situationen på arbetsmarknaden, politiskt deltagande och det allmänna hälsotillståndet. Graden av lyckad respektive misslyckad integration mäts och kvaliteten på genomförda insatser bedöms därefter.

Problemet uppstår när man rör sig mot ett annat perspektiv på integration som ger individer och grupper rättigheter och möjligheter att vara olika. Viket skulle kräva andra integrationspolitiska mål inom språk, kultur och utbildningssfärerna. Med andra ord, en mer långsiktig politik för erkända och icke erkända nationella minoriteter som bejakar äkta språklig och kulturell pluralism inom ramen för ett flerspråkigt och mångkulturellt Sverige.

Integration är ett normativt begrepp där majoritetssamhällets tolkningsföreträdare sätter upp ramarna för nationell tillhörighet och berättigande till samhällets resurser.

Majoritetssamhället har satt upp målen för integrationspolitiken och fritt tolkat dessa mål. Därför förfäktar SIOS ett perspektivskifte där begreppet integration tolkas som likvärdig status mellan majoritet och minoritet. En likvärdig status innebär att minoriteter behandlas som subjekt i processer som berör deras delaktighet i samhällsbyggandet.

SIOS målsättningar i ett perspektivskifte vilar per definition på lika rättigheter och möjlighet att sätta upp mål som är språk-, kultur- och identitetsbevarande.
SIOS har en vision om ett framtida mångkulturellt Sverige som kan uppnås som resultat av en integrationsprocess som sker i samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. För att denna vision ska realiseras krävs en klar definierad minoritetspolitik och en valfrihet som ska förstärkas så att samhället respekterar de val som etniska minoriteter och enskilda individer gör. Vidare förutsätts majoritetssamhällets acceptans för realisering av ett mångkulturellt och mångspråkigt Sverige av en äkta språklig och kulturell pluralism samt förkastande av en integrationspolitik som i praktiken verkar assimilerande.

För att förverkliga visionen om ett mångkulturellt Sverige krävs:

• En minoritetspolitik som erkänner de etniska minoriteternas rättigheter.
• En språkbevarande språkpolitik.
• En utbildningspolitik som lagstadgar rättigheter för minoriteter i barnomsorg och andra skolformer.
• En kulturpolitik som stödjer minoriteternas kultur och identitetsbevarande arbete.
• En annan attityd och vilja att implementera och ge lagstadgade rättigheter ett praktiskt innehåll.

SIOS vision av ett mångkulturellt Sverige vilar också per definition på att integrationspolitiken blir en äkta mångfaldspolitik inom alla samhällssektorer.

För att realisera visionen om en äkta mångfaldspolitik krävs nya mål inom den nu gällande generella politiken:

• Den språkliga och kulturella mångfalden skall återspeglas i alla samhällssektorer.
• Integrationspolitiken i relation till de etniska minoriteterna skall bli en mångfaldspolitik.
• De olika begreppen och benämningarna skall definieras utifrån SIOS syn på det mångkulturella samhället.
• Kampen mot alla former av strukturell och institutionell diskriminering skall prioriteras.

PROGRAMMÅL

SIOS målsättningar inom integrations- och mångfaldspolitiken samt minoritetspolitiken innefattar tre utvecklingsområden, Språk, kultur och identitet, Utveckling av demokratin och Jämlikhet och mångfald.

Språk, kultur och identitet

Valfriheten är den viktigaste utgångspunkten i samhällets relation till de etniska gruppernas självidentifikation. Självidentifikation är, på individnivå, en fråga om identitet. Identiteten bygger på modersmålet som nyckeln till det kulturella arvet. I ett mångspråkigt och mångkulturellt land måste det finnas frihet och möjlighet för varje etnisk minoritet att kunna utöva sitt språk och sin kultur.

Detta innebär att samhället tillerkänner varje individs modersmål samma status som majoritetsbefolkningens språk. Utbildningssystemet har präglats av en inriktning mot språkbyte i stället för att främja minoritetsbarnens utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet. Det finns en pseudopluralism som har verkat assimilerande.

SIOS verkar för ett utbildningssystem från förskola till universitet som främjar flerspråkighet och mångkulturalism. Utbildningssystemet ska tillvarata barns, ungdomarnas och vuxnas kunskaper och erfarenheter, i strävan att skapa förståelse och solidaritet mellan olika folk och kulturer. Ett interkulturellt synsätt som möjliggör att det mångkulturella Sverige speglas skall tillämpas i undervisningen. I detta ingår både det globala perspektivet som uttryck för den globaliseringsprocess som pågår och närperspektivet, d v s relationen mellan den svenska majoriteten och de etniska minoriteterna. Detta förutsätter ett perspektivskifte och nya målsättningar inom språkpolitiken och utbildningspolitiken samt inom kulturpolitiken.

SIOS skall verka för:

• En språkpolitik och en utbildningspolitik som tillgodoser etniska minoriteters språkliga och utbildningsmässiga rättigheter. Detta gäller dels i 1-19 års perspektiv från individens första språk inom barnomsorg, förskola, grundskola och gymnasieskola. Dels i perspektiv av det livslånga lärandet
t ex. i vuxenutbildning, och i andra livssituationer där individens första språk behövs.
• Utbildning i minoritetsspråk skall ges vid universitet och högskolor.
• Forskning inom minoritetsspråk ges utrymme inom universitet och högskolor.
• En mångfaldspolitik som tillgodoser etniska minoriteters behov av att få information på sitt eget språk.
• En mångfaldspolitik inom kulturpolitiken som tillgodoser de etniska minoriteternas möjligheter att odla och utveckla den egna kulturen samt nya former av kultur som uppkommer i ett mångkulturell miljö.
• En kulturpolitik som även tillgodoser minoriteternas behov i barn- och ungdomskulturen.

Utveckling av demokrati

Förutsättning för ett demokratiskt samhälle som respekterar mångfalden är att alla individer och grupper ges utrymme för delaktighet och inflytande och därigenom möjlighet att påverka beslutsprocesserna. Det finns två viktiga aspekter som påverkar beslutsprocesserna. Den ena är att de formella rättigheterna finns såsom rösträtt, medborgarskap, tillgång till informationsflöde m.m. Den andra är att det inte föreligger strukturella eller institutionella hinder som diskriminering, rasism och/eller ojämställda förhållanden mellan könen som medvetet motverkar individers eller gruppers legitima intressen.

Samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoriteter är av väldigt stort betydelse. För att utveckla demokratin är det nödvändigt med en samsyn på samhällets grundvärderingar och ur minoritetsaspekten, det mångkulturella samhällets utveckling.

De etniska organisationerna har inte fullt lyckats övertyga beslutsfattare, trots fungerande samverkan och genomförda samråd, om organisationernas betydelse. Både utifrån samhällets och medlemmarnas nytta.

SIOS förutsätter att det i en ny mångfaldspolitik krävs ett perspektivskifte i synen på minoriteternas roll i beslutsprocesser som berör utvecklingen av ett demokratiskt och mångkulturellt Sverige. Följande målsättningar prioriteras:

• Etniska organisationer erkänns som fullvärdiga medlemmar i folkrörelse Sverige och ska även tillerkännas samma rättigheter
• De politiska, fackliga och offentliga organisationerna utarbetar program som främjar delaktighet, möjliggör inflytande och säkerställer mångfald.
• Jämställdhet mellan män och kvinnor och särskilt när det gäller genusperspektivet inom de etniska minoriteterna.

Jämlikhet och mångfald

Lika rättigheter och lika möjligheter utgör en viktig utgångspunkt för att uppnå rättvisa och jämlikhet. Dagens samhälle präglas alltjämt av ojämlika förhållanden t ex när det gäller arbetslivet, boende, hälsa, m.m. Dessa förhållanden kan delvis förklaras av individens förutsättningar men i all väsentlig grad finns det strukturella hinder för att uppnå rättvisa och jämlikhet. Dessa yttrar sig i diskriminering på arbetsmarknaden, segregation i boendet och ojämlika sociala villkor t. ex i fråga om hälsa, äldreomsorg, funktionshinder m.m.

SIOS anser att ett perspektivskifte inom mångfaldspolitiken erfordras om den etniska och språkliga mångfalden skall ges möjlighet till inflytande över sin egen vardag och få stöd för sina rättmätiga krav. Följande målsättningar prioriteras:

• Mångfaldsplaner upprättas inom alla samhällsområden.
• De funktionshindrade inom de etniska minoriteterna har lika möjligheter och får samhällets stöd i samma utsträckning som övriga funktionshindrade.
• Äldreomsorg och de äldres rätt till god livskvalitet och hälsa.
• Särskilda insatser för att minska boendesegregation och som främjar mångfalden i boendet.
• Diskriminering i arbetslivet av människor med annan etnisk bakgrund motverkas genom lagstiftning och aktiva åtgärder.
• Flerspråkighet och kulturkompetens tillvaratas i arbetslivet och insatser på kompetensutveckling skall ske samt även förebyggande åtgärder skall genomföras kontinuerligt.


SIOS MEDLEMSFÖRBUND
Assyriska riksförbundet i Sverige
Chilenska riksförbundet
Eritreanska riksförbundet
Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige
Grekiska riksförbundet
Iranska riksförbundet i Sverige
Italienska riksförbundet
Kurdiska riksförbundet
Polska riksförbundet i Sverige
Portugisiska riksförbundet
Serbernas riksförbund i Sverige
Spanska riksförbundet
Riksförbundet Roma International
Syrianska riksförbundet
Turkiska riksförbundet


2008 SIOS Email