Handlingsplattform 2009-2012
»
Innehåll:
• Inledning
• Samhällets strategier, principer och mål
• SIOS
syn på samhällets strategier, principer och mål samt åtgärder för att
konkretisera visionen om ett mångkulturellt Sverige
• Övergripande mål för verksamheten
• Fokusområde Språk, kultur och identitet
• Fokusområde Utveckling av demokratin
• Fokusområde Jämlikhet och mångfald
Inledning
SIOS - Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige -
organiserar 16 riksförbund av erkända och icke erkända etniska
minoriteter som är etablerade i Sverige sedan flera decennier.
SIOS Handlingsplattform skall utveckla och uppmuntra gemensamma
verksamheter och aktiviteter. Detta bör ske genom aktivt deltagande
som vilar på en organisatorisk struktur. Den skall inramas av
grundläggande principer samt strategiska mål som strävar efter
förverkligandet av ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle i
Sverige och Europa.
SIOS strategier, principer och programmål definieras i samklang med en
global samhällssyn och ett helhetsperspektiv när det gäller samhällets
förhållningssätt gentemot individer och grupper som tillhör erkända
och icke erkända minoriteter.
SIOS förfäktar ett perspektivskifte och andra målsättningar inom den
nu gällande integrationspolitiken. SIOS övergripande mål för
verksamhet innefattar tre fokusområden: Språk, kultur och identitet,
Utveckling av demokratin samt Jämlikhet och mångfald.
SIOS organisatoriska struktur består av styrelsen som väljs av RM -Representantskapsmöte. RM uppdrar åt styrelsen att implementera nödvändiga åtgärder och att realisera de uppsatta målen för utvecklingsområdena i strikt observans av de beslut som tas i representantskapsmötet beträffande handlingsplattformen.
Samhällets strategier, principer och mål
De prioriterade målen för Sveriges invandrings- och integrationspolitik för 2009 utgår ifrån att rättigheter och skyldigheter inte går i takt i dagens Sverige. ”Integrationspolitiken har förändrats dramatiskt de senaste decennierna. 1950- och 1960-talens arbetskraftsinvandring ersattes av ett passiviserande omhändertagande perspektiv. Därför är det angeläget att klargöra de krav samhället ställer på människor som vill leva i Sverige. Acceptera och bli accepterad. Det är en mer rimlig princip för nykomlingar än ohållbara löften om att bli försörjd av dem som redan bor här.
De som flyttar till Sverige ska både försörja sig själva och respektera grundläggande regler i samhället. Regeringens reformer att satsa på arbetslinjen och att bryta utanförskap räcker inte. Självständighet och självförsörjning måste prägla all svensk invandrings- och integrationspolitik. Medborgarskapet bör betyda mer och rymma ett eftersträvansvärt innehåll som påverkar både rättigheter och skyldigheter. Vi måste våga tala om vilka värderingar och vilka regler vi vill ska prägla ett internationaliserat Sverige”. Utöver dessa mål avser Regeringen att prioritera:
”Samtidigt ska diskriminering bekämpas genom en ny diskrimineringslag och sammanslagning av ombudsmännen för att förstärka förutsättningarna för ett mer effektivt arbete mot diskriminering”.
”Vidare
ska boende i Sverige, oavsett bakgrund, ges möjligheter att delta i en
dialog för våra gemensamma värdegrund. Dialogen utgår från frågor om
demokrati och mänskliga rättigheter”.
SIOS syn på samhällets strategier, principer och mål samt åtgärder för att konkretisera visionen om ett mångkulturellt Sverige
Principer som
följs och mål som hittills prioriterats har varit och är alltjämt
kortsiktiga och har verkat i femårsintervall. Målen har inriktats,
oavsett den politiska diskursens tydlighet mot nyanlända invandrare
där man medvetet valt att definiera integration som uttryck för
ambitionen att nå ”jämlikhetsmålet”. Den strukturella integrationen
prioriteras d v s individers lika rättigheter och möjligheter inom tre
bestämda sfärer: den sociala, den ekonomiska och den civila.
Inom detta perspektiv och i syfte att säkerställa att de offentliga
insatserna når ut och får effekt, registreras och utvärderas alla
insatser som inryms i den strukturella integrationen t ex situationen
på arbetsmarknaden, politiskt deltagande och det allmänna
hälsotillståndet. Graden av lyckad respektive misslyckad integration
mäts och kvaliteten på genomförda insatser bedöms därefter.
Problem
uppstår när man rör sig mot ett annat perspektiv på integration som
ger individer och grupper rättigheter och möjligheter att vara olika.
Viket skulle kräva andra integrationspolitiska mål inom språk, kultur
och utbildningssfärerna. Med andra ord, en mer långsiktig politik för
erkända och icke erkända nationella minoriteter som bejakar äkta
språklig och kulturell pluralism inom ramen för ett flerspråkigt och
mångkulturellt Sverige.
Integration är
ett normativt begrepp där majoritetssamhällets tolkningsföreträdare
sätter upp ramarna för nationell tillhörighet och berättigande till
samhällets resurser.
Majoritetssamhället har satt upp målen för integrationspolitiken och
fritt tolkat dessa mål. Därför förfäktar SIOS ett perspektivskifte där
begreppet integration tolkas som likvärdig status mellan majoritet och
minoritet. En likvärdig status innebär att minoriteter behandlas som
subjekt i processer som berör deras delaktighet i samhällsbyggandet.
SIOS målsättningar i ett perspektivskifte vilar per definition på lika
rättigheter och möjligheter att sätta upp mål som är språk-, kultur-
och identitetsbevarande.
SIOS har en vision om ett framtida mångkulturellt- och mångspråkigt
Sverige som kan uppnås som resultat av en integrationsprocess som sker
i samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. För att
denna vision ska realiseras krävs en klart definierad
minoritetspolitik och en valfrihet som ska förstärkas så att samhället
respekterar de val som etniska minoriteter och enskilda individer gör.
Vidare förutsätts majoritetssamhällets acceptans för realisering av
ett mångkulturellt och mångspråkigt Sverige av en äkta språklig och
kulturell pluralism samt förkastandet av en integrationspolitik som i
praktiken verkar assimilerande.
För att förverkliga visionen om ett mångspråkigt- och mångkulturellt
Sverige krävs:
• En minoritetspolitik som erkänner de etniska minoriteternas
rättigheter.
• En språkbevarande språkpolitik.
• En utbildningspolitik som lagstadgar rättigheter för minoriteter i
barnomsorg och andra skolformer.
• En kulturpolitik som stödjer minoriteternas kultur och
identitetsbevarande arbete.
• En annan attityd och vilja att implementera och ge lagstadgade
rättigheter ett praktiskt innehåll.
SIOS vision av ett mångspråkigt- och mångkulturellt Sverige vilar
också per definition på att integrationspolitiken blir en äkta
mångfaldspolitik inom alla samhällssektorer.
För att realisera visionen om en äkta mångfaldspolitik krävs nya mål
inom den nu gällande generella politiken:
• Den språkliga och kulturella mångfalden skall återspeglas i alla
samhällssektorer.
• Integrationspolitiken i relation till de etniska minoriteterna skall
bli en mångfaldspolitik.
• De olika begreppen och benämningarna skall definieras utifrån SIOS
syn på det mångkulturella samhället.
• Bekämpning av alla former av strukturell och institutionell
diskriminering skall prioriteras.
• En öppen dialog för alla medborgare i Sverige om mänskliga
rättigheter, demokrati och de gemensamma värdegrunderna.
Övergripande mål för verksamheten
SIOS målsättningar inom integrations- och mångfaldspolitiken samt
minoritetspolitiken innefattar tre fokusområden, Språk, kultur och
identitet, Utveckling av demokratin och Jämlikhet och mångfald.
Fokusområde Språk, kultur och identitet
Valfriheten är den viktigaste utgångspunkten i samhällets relation
till de etniska gruppernas självidentifikation. Självidentifikation
är, på individnivå, en fråga om identitet. Identiteten bygger på
modersmålet som nyckeln till det kulturella arvet. I ett mångspråkigt
och mångkulturellt land måste det finnas frihet och möjlighet för
varje etnisk minoritet att kunna utöva sitt språk och sin kultur.
Detta innebär att samhället tillerkänner varje individs modersmål
samma status som majoritetsbefolkningens språk. Utbildningssystemet
har präglats av en inriktning mot språkbyte i stället för att främja
minoritetsbarnens utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel
kulturell identitet. Det finns en pseudopluralism som har verkat
assimilerande.
SIOS verkar för ett utbildningssystem från förskola till universitet
som främjar flerspråkighet och mångkulturalism. Utbildningssystemet
ska tillvarata barns, ungdomarnas och vuxnas kunskaper och
erfarenheter, i strävan att skapa förståelse och solidaritet mellan
olika folk och kulturer. Ett interkulturellt synsätt som möjliggör att
det mångkulturella Sverige speglas skall tillämpas i undervisningen. I
detta ingår både det globala perspektivet som uttryck för den
globaliseringsprocess som pågår och närperspektivet, d v s relationen
mellan den svenska majoriteten och de etniska minoriteterna. Detta
förutsätter ett perspektivskifte och nya målsättningar inom
språkpolitiken och utbildningspolitiken samt inom kulturpolitiken
bland annat:
• En
språkpolitik och en utbildningspolitik
som tillgodoser etniska minoriteters språkliga och utbildningsmässiga
rättigheter. Detta gäller dels i 1-19 års perspektiv från individens
första språk inom barnomsorg, förskola, grundskola och gymnasieskola,
dels i perspektiv av det livslånga lärandet. Exempelvis i
vuxenutbildning och i andra livssituationer där individens första
språk behövs.
• Utbildning i minoritetsspråk skall ges vid universitet och
högskolor.
• Forskning inom minoritetsspråk ges utrymme inom universitet och
högskolor.
• En mångfaldspolitik som tillgodoser etniska minoriteters behov av
att få information på sitt eget språk.
• En mångfaldspolitik inom kulturpolitiken som tillgodoser de etniska
minoriteternas möjligheter att odla och utveckla den egna kulturen
samt nya former av kultur som uppkommer i ett mångkulturell miljö.
• En kulturpolitik som även tillgodoser minoriteternas behov i barn-
och ungdomskulturen.
• En kulturpolitik som tillgodoser varje etnisk minoritets behov av
rätten till egen identitet.
Fokusområde Utveckling av demokratin
Förutsättning för ett demokratiskt samhälle som respekterar mångfalden
är att alla individer och grupper ges utrymme för delaktighet och
inflytande och därigenom möjlighet att påverka beslutsprocesserna. Det
finns två viktiga aspekter som påverkar beslutsprocesserna. Den ena är
att de formella rättigheterna finns såsom rösträtt, medborgarskap,
tillgång till informationsflöde m.m. Den andra är att det inte
föreligger strukturella eller institutionella hinder som
diskriminering, rasism och/eller ojämställda förhållanden mellan könen
som (medvetet) motverkar individers eller gruppers legitima intressen.
Samverkan mellan majoritetsbefolkning och minoriteter är av väldigt
stor betydelse. För att utveckla demokratin är det nödvändigt med en
samsyn på samhällets grundvärderingar och ur minoritetsaspekten, det
mångkulturella samhällets utveckling.
De etniska organisationerna har inte fullt lyckats övertyga
beslutsfattare om organisationernas betydelse trots fungerande
samverkan och genomförda samråd. Både utifrån samhällets och
medlemmarnas nytta.
SIOS förutsätter att det i en ny mångfaldspolitik krävs ett
perspektivskifte i synen på minoriteternas roll i beslutsprocesser som
berör utvecklingen av ett demokratiskt och mångkulturellt Sverige.
Följande målsättningar prioriteras:
• Etniska organisationer erkänns som fullvärdiga medlemmar i
folkrörelse Sverige och ska även tillerkännas samma rättigheter
• De politiska, fackliga och offentliga organisationerna utarbetar
program som främjar delaktighet, möjliggör inflytande och säkerställer
mångfald.
• Jämställdhet mellan män och kvinnor, särskilt när det gäller
genusperspektivet inom de etniska minoriteterna.
Fokusområde Jämlikhet och mångfald
Lika rättigheter och lika möjligheter utgör en viktig utgångspunkt för
att uppnå rättvisa och jämlikhet. Dagens samhälle präglas alltjämt av
ojämlika förhållanden t ex när det gäller arbetslivet, boende, hälsa,
m.m. Dessa förhållanden kan delvis förklaras av individens
förutsättningar men i all väsentlig grad finns det strukturella hinder
för att uppnå rättvisa och jämlikhet. Dessa yttrar sig i
diskriminering på arbetsmarknaden, segregation i boendet och ojämlika
sociala villkor t. ex i fråga om hälsa, äldreomsorg, funktionshinder
m.m.
SIOS anser att ett perspektivskifte inom mångfaldspolitiken erfodras
om den etniska och språkliga mångfalden skall ges möjlighet till
inflytande över sin egen vardag och få stöd för sina rättmätiga krav.
Följande målsättningar prioriteras:
• Mångfaldsplaner upprättas inom alla samhällsområden.
• De funktionshindrade inom de etniska minoriteterna har lika
möjligheter och får samhällets stöd i samma utsträckning som övriga
funktionshindrade.
• Äldreomsorg och de äldres rätt till god livskvalitet och hälsa.
• Särskilda insatser för att minska boendesegregation och som främjar
mångfalden i boendet.
• Diskriminering i arbetslivet av människor med annan etnisk bakgrund
motverkas genom lagstiftning och aktiva åtgärder.
• Flerspråkighet och kulturkompetens tillvaratas i arbetslivet och
satsning på kompetensutveckling skall ske samt även förebyggande
åtgärder skall genomföras kontinuerligt.
• Särskilda insatser i utbildningsväsendet med behov av särskilt stöd
som grupper med dyslexi och läs- och skriv svårigheter.
SIOS MEDLEMSFÖRBUND
Assyriska riksförbundet i Sverige
Chilenska riksförbundet
Eritreanska riksförbundet
Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige
Grekiska riksförbundet
Iranska riksförbundet i Sverige
Italienska riksförbundet
Kurdiska riksförbundet
Polska riksförbundet i Sverige
Portugisiska riksförbundet
Riksförbundet Roma International
Ryska riksförbundet
Serbernas riksförbund i Sverige
Serbiska
Ungdomsorganisationen
Spanska riksförbundet
Syrianska riksförbundet
Turkiska kvinnoförbundet
Turkiska riksförbundet