SIOS blev bjuden att delta i LO-seminariet ”Jämlikhet – varför så svårt” den 7 juli i Almedalen. Det var ett av flera seminarier som anordnades av LO under Almedalsveckan som berörde temat. LO:s kongress som ägde rum i juni tog beslut om att fokusera på jämlikhet under de kommande fyra åren. SIOS välkomnar LO:s ställningstagande och vill framföra några tankar kring frågan om jämlikhet och mångfald.
Jämlikhetsidealen har varit ledstjärnan i människors kamp under hundratals år. Den Franska revolutionen 1789 hade jämlikhet som en av sina tre pelare och jämlikhet uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 i följande ord: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Trots detta finns det fortfarande i alla demokratiska samhällen institutionella hinder som skapar och upprätthåller ojämlikhet och olika behandling. Klass, kön, sexuell läggning, funktionsförmåga, ålder, språk, kultur och etnicitet används som särskiljande grunder för att behandla och betrakta både människor och sociala grupper olika.
I en kunskapsöversikt, ”Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige” (LO, 2016), framgår en entydig bild: Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige har ökat kontinuerligt under 30 år både mellan individer och mellan olika grupper i samhället. Bland ensamstående (framför allt kvinnor) med barn och utrikes födda har både andelen med relativt sett låg ekonomisk standard ökat och den genomsnittliga relativa inkomsten minskat. Icke-förvärvsarbetande, såsom sjuka och arbetslösa, samt personer med jämförelsevis kort utbildning, har upplevt en mycket svag utveckling av disponibelinkomsten, framför allt under 00-talet.
Andra studier visar att de ökade ekonomiska klyftorna har också effekter på hälsa och livslängden. Låginkomsttagare har en sämre hälsa än medelinkomsttagare som i sin tur har en sämre hälsa än samhällets toppar. Skillnad i livslängd mellan olika bostadsområden kan vara upp till 9 år. När det handlar om ojämlikhet i hälsa mellan kön drabbas män oftare av olyckor och livshotande sjukdom och lever kortare liv, medan kvinnor drabbas mer av kroniska sjukdomar. Även etnicitet spelar roll. Vissa grupper av utrikes födda har tidigare dödlighet än inrikes födda och det gäller även deras barn som föds i Sverige.
Att arbeta för jämlikhet är en gigantisk men nödvändig uppgift. Det handlar enligt vår uppfattning om att utföra ett arbete på flera fronter. Här kan vi nämna några. Jämlikhet i termer av lika rätt: lika lön för lika arbete. Men det handlar även om att byta fokus från jämlikhet som lika möjligheter till jämlikhet som lika förutsättningar. Sedan några år tillbaka har vi valfrihet i skolan och inom vård och omsorg. Detta framhålls i den offentliga debatten som lika möjligheter att välja och följaktligen att vi fått ökad jämlikhet på dessa områden. Men i praktiken har dessa reformer lett till ökad segregation, eftersom det är få som har förutsättningar att välja. Det gäller föräldrar som bor i socialt utestängda områden som inte har förutsättningar att skicka sina barn till skolor i innerstaden. Eller äldre som ska välja hemtjänst bland tiotals utförare. Uppdraget gäller att rusta upp människor och skapa strukturer som ger lika förutsättningar för alla, såsom en likvärdig skola och en likvärdig vård och äldreomsorg. Fokus är att sträva efter så lika utfall som möjligt. Det innebär att barn når bästa möjliga resultat i skolan och alla har bästa möjliga hälsa.
Jämlikhet handlar även om att ha en demokrati där alla har en jämlik tillgång till makt och är delaktiga i beslutsprocesser. Det innebär att arbeta mot diskriminering och alla former av intolerans och det osynliggörandet av andra kulturella uttryck och språk bekämpas. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle där alla människor har lika värde men tillåts vara olika. Ett jämlikt samhälle är ett tryggare och utvecklande samhälle, med mindre spänningar och konflikter, där man litar på varandra och där var och en ges verkliga förutsättningar att utvecklas. Låt oss arbeta ännu hårdare för ett jämlikt samhälle präglat av mångfald! SIOS drar gärna vårt stråk till stacken.
Jämlikhetsidealen har varit ledstjärnan i människors kamp under hundratals år. Den Franska revolutionen 1789 hade jämlikhet som en av sina tre pelare och jämlikhet uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 i följande ord: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Trots detta finns det fortfarande i alla demokratiska samhällen institutionella hinder som skapar och upprätthåller ojämlikhet och olika behandling. Klass, kön, sexuell läggning, funktionsförmåga, ålder, språk, kultur och etnicitet används som särskiljande grunder för att behandla och betrakta både människor och sociala grupper olika.
I en kunskapsöversikt, ”Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige” (LO, 2016), framgår en entydig bild: Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige har ökat kontinuerligt under 30 år både mellan individer och mellan olika grupper i samhället. Bland ensamstående (framför allt kvinnor) med barn och utrikes födda har både andelen med relativt sett låg ekonomisk standard ökat och den genomsnittliga relativa inkomsten minskat. Icke-förvärvsarbetande, såsom sjuka och arbetslösa, samt personer med jämförelsevis kort utbildning, har upplevt en mycket svag utveckling av disponibelinkomsten, framför allt under 00-talet.
Andra studier visar att de ökade ekonomiska klyftorna har också effekter på hälsa och livslängden. Låginkomsttagare har en sämre hälsa än medelinkomsttagare som i sin tur har en sämre hälsa än samhällets toppar. Skillnad i livslängd mellan olika bostadsområden kan vara upp till 9 år. När det handlar om ojämlikhet i hälsa mellan kön drabbas män oftare av olyckor och livshotande sjukdom och lever kortare liv, medan kvinnor drabbas mer av kroniska sjukdomar. Även etnicitet spelar roll. Vissa grupper av utrikes födda har tidigare dödlighet än inrikes födda och det gäller även deras barn som föds i Sverige.
Att arbeta för jämlikhet är en gigantisk men nödvändig uppgift. Det handlar enligt vår uppfattning om att utföra ett arbete på flera fronter. Här kan vi nämna några. Jämlikhet i termer av lika rätt: lika lön för lika arbete. Men det handlar även om att byta fokus från jämlikhet som lika möjligheter till jämlikhet som lika förutsättningar. Sedan några år tillbaka har vi valfrihet i skolan och inom vård och omsorg. Detta framhålls i den offentliga debatten som lika möjligheter att välja och följaktligen att vi fått ökad jämlikhet på dessa områden. Men i praktiken har dessa reformer lett till ökad segregation, eftersom det är få som har förutsättningar att välja. Det gäller föräldrar som bor i socialt utestängda områden som inte har förutsättningar att skicka sina barn till skolor i innerstaden. Eller äldre som ska välja hemtjänst bland tiotals utförare. Uppdraget gäller att rusta upp människor och skapa strukturer som ger lika förutsättningar för alla, såsom en likvärdig skola och en likvärdig vård och äldreomsorg. Fokus är att sträva efter så lika utfall som möjligt. Det innebär att barn når bästa möjliga resultat i skolan och alla har bästa möjliga hälsa.
Jämlikhet handlar även om att ha en demokrati där alla har en jämlik tillgång till makt och är delaktiga i beslutsprocesser. Det innebär att arbeta mot diskriminering och alla former av intolerans och det osynliggörandet av andra kulturella uttryck och språk bekämpas. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle där alla människor har lika värde men tillåts vara olika. Ett jämlikt samhälle är ett tryggare och utvecklande samhälle, med mindre spänningar och konflikter, där man litar på varandra och där var och en ges verkliga förutsättningar att utvecklas. Låt oss arbeta ännu hårdare för ett jämlikt samhälle präglat av mångfald! SIOS drar gärna vårt stråk till stacken.